Advokatbyrån - Vi hjälper dig om du hamnat i en vårdnadstvist
Vårdnadstvist – När föräldrarna vill oense är det barnens bästa som gäller
Om någon av föräldrarna är missnöjd med hur vårdnadsansvaret är fördelat kan den föräldern begära ändring i domstolen. Det kan vara en förälder som vill lösa upp den gemensamma vårdnaden för att få ensam vårdnad. Eller så är det en förälder som inte är vårdnadshavare som vill bli det, antigen gemensamt eller ensamt. Det blir då en vårdnadstvist som handläggs av domstolen.
Vårdnadstvister i domstol slutar ofta med att föräldrarna under ärendet gång kommer överens och hittar en lösning som båda kan acceptera. Domstolen brukar också försöka få föräldrarna att komma överens. I många fall går det dock inte och då måste domstolen genom en dom besluta hur vårdnadsansvaret ska fördelas.
Ditt ansvar som vårdnadshavare
Att vara vårdnadshavare för ett barn innebär att ha det juridiska ansvaret för barnet. Den som är vårdnadshavare tar alla viktiga beslut som rör barnet, t.ex. var barnet ska bo, vilken skola barnet ska gå i, om barnet ska ha ett pass eller om barnet ska flytta utomlands. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare måste de komma överens i dessa frågor. Är endast den ena föräldern vårdnadshavare tar denne dessa beslut själv.
Det är också vårdnadshavaren som har rätt till all information som rör barnet, från skolan, sjukvård, polis eller andra myndigheter. Det är bara vårdnadshavaren som ska kontaktas av myndigheterna i alla frågor som rör barnet. Är båda föräldrarna vårdnadshavare skall båda få informationen. Är det bara ena föräldern som är vårdnadshavare är det bara den som har rätt att begära ut den här informationen.
Det medför att en förälder som inte är vårdnadshavare inte har någon rätt till information från myndigheter som rör barnet. En förälder som inte är vårdnadshavare kan alltså inte ringa till ett sjukhus och fråga hur dennes barn mår, eller ens om barnet finns på sjukhuset.
Betydelsen av ensam vårdnad
Vårdnadshavaren har också att det fulla ansvaret för att barnet får sina grundläggande behov tillgodosedda. Det handlar om att barnet ska få omvårdnad, trygghet och god fostran. I detta ligger att se till att barnet får försörjning och utbildning, men även att barnet får den tillsyn som behövs för att trygga barnets utveckling och hälsa. Barnet ska även hållas under sådan uppsikt att det inte skadar sig själv eller andra.
Vårdnadshavaren har också ett ansvar för att barnet har en bra kontakt med båda sina föräldrar. Ensam vårdnad innebär alltså inte en rätt att bestämma fritt över barnets umgänge med den andra föräldern, tvärtom är en ensam vårdnadshavare skyldig att så långt det är möjligt se till att barnet har en nära och bra relation till den andra föräldern. Självklart kommer barnets trygghet och säkerhet dock först, om umgänget medför en risk för att barnet skadas måste vårdnadshavaren begränsa umgänget för att skydda barnet.
Hur går en vårdnadstvist till?
En vårdnadstvist börjar oftast med att den ena föräldern anlitar en advokat, som skriver till den andra förälder och berättat vilken ändring i vårdnaden den föräldern vill ha. Det kan vara ensam vårdnad istället för gemensam vårdnad, eller tvärtom. Den andra föräldern svarar sedan, antingen själv eller genom ett eget ombud. Förhandling på det här sättet kan pågå ett tag, och ibland träffas man tillsammans med ombuden för att försöka komma överens.
Om man inte lyckas komma överens i dessa förhandlingar måste den som vill ha en ändring i vårdnaden begära ändring i domstol. Det görs genom att en stämningsansökan inges till tingsrätten. En stämningsansökan ska innehålla yrkanden och grunder. Yrkanden är vad du vill ska ändras, t.ex. att du vill ha ensam vårdnad. Grunder är det skäl som du har för ditt yrkande. Den som blir stämd får först oftast svara skriftligt och ange sin inställning till vad som yrkas, alltså vad den andra föräldern begärt. Den som blir stämd kan även framföra egna yrkanden i målet. Den som stämmer kallas käranden och den som blir stämd för svaranden.
Efter det brukar tingsrätten hålla en muntlig förberedelse i målet. Den muntliga förberedelsen har flera olika syften. Domstolen brukar först gå igenom vad parterna vill och deras inställning till vad den andra parten vill. Sen utreder domstolen om de kan få er att enas om en lösning, antingen en tillfällig lösning för en tid framöver eller en slutlig lösning.
Vid den muntliga förberedelsen så brukar man även diskutera hur målet ska handläggas framöver. Det kan vara så att vissa frågor behöver utredas mer eller att ni kommer överrens om att försöka lösa era konflikter med hjälp av en medlare eller familjerätten.
Vad som beslutas av domstolen interimistiskt gäller ofta fram till det kommer en dom i målet. Ärendet avslutas med en huvudförhandling. Inför huvudförhandlingen så ska du med hjälp av ditt ombud berätta vilka bevis du vill lägga fram i tingsrätten. Många vårdnadstvister avslutas emellertid innan huvudförhandling genom att föräldrarna gemensamt kommer överrens om en lösning båda kan acceptera.
När det pratas om ekonomisk familjerätt menar man det område som innefattar frågor om bland annat bodelning och bodelningsavtal, äktenskapsförord och samboavtal. Dessa begrepp aktualiseras i samband med att två personer ska genomgå en skilsmässa eller separation. När två parter som är gifta inte längre vill vara det kan de ansöka om äktenskapsskillnad, även kallat skilsmässa, vid allmän domstol. Allmän domstol är tingsrätt som är behörig att besluta i denna fråga.
En ansökan om skilsmässa kan vara antingen gemensam eller enskild. En gemensam ansökan om äktenskapsskillnad inges när båda makar är överens om att de ska skiljas. En enskild ansökan om äktenskapsskillnad inges när en av makarna vill skiljas. Om makarna är överens om skilsmässan beslutar domstolen om detta. Om makarna däremot inte är överens om att de ska genomgå äktenskapsskillnad eller om makarna har ett barn under 16 år beslutar domstolen om en betänketid på minst sex månader, och max ett år. Betänketid beslutas dock inte i det fall makarna varit separerade i minst två år. Parter som inte är gifta brukar istället genomgå en så kallad separation.
I samband med en äktenskapsskillnad eller en separation aktualiseras frågan om bodelning av parternas egendomar. Bodelning ska ske när en av parterna uppger att den vill att en sådan ska göras. Parterna kan ha giftorättsgods, d.v.s. sådant som ska delas lika mellan parterna, eller enskild egendom, något som tillhör enbart en utav parterna. Gifta parters egendom blir genom äktenskapet gemensam egendom, alltså giftorättsgods. För att något ska vara enskild egendom ska detta ha avtalats om mellan parterna på förhand. Detta görs i ett s.k. äktenskapsförord eller ett samboavtal beroende på om parterna är gifta eller samboende.
En viss egendom kan alltså inte per automatik anses vara enskild. Egendom som enligt avtal är enskild ska alltså inte delas mellan parter som genomgått skilsmässa eller separation. Avkastning från enskild egendom, t.ex. utdelning av aktier, utgör däremot giftorättsgods. Dock kan även avkastning utgöra enskild egendom om det har avtalats om det på samma sätt som själva egendomen.
Parterna kan antingen komma överens tillsammans om hur all egendom ska fördelas, eller behöva hjälp vid bodelningen om situationen är sådan att de inte kommer överens. När två parter som ska genomgå skilsmässa eller separation inte är överens om hur deras tillgångar ska fördelas kan de söka sig till varsitt juridiskt ombud för att komma överens om hur bodelningen ska ske. Kontakta oss för en fri inledande rådgivning.
Ja, desto äldre barnet är desto större vikt ska läggas vid barnets vilja i en vårdnadstvist.
Det gör du genom att ansöka om stämning gentemot den andra vårdnadshavaren i tingsrätten.
Ja, det ställs krav på att föräldrarna kan samarbeta för barnets bästa om de ska kunna ha delad vårdnad.
En vårdnadstvist är en rättslig oenighet mellan föräldrar eller andra parter om den fysiska och juridiska vårdnaden om ett barn. Det kan handla om frågor som var barnet ska bo, vem som ska fatta beslut på barnets vägnar och hur mycket tid varje förälder ska tillbringa med barnet.
Vårdnaden bestäms utifrån barnets bästa. Faktorer som beaktas är bland annat barnets förhållande till varje förälder, barnets boendeförhållanden, barnets fysiska och känslomässiga behov samt barnets säkerhet och välbefinnande. Domstolen tar hänsyn till all bevisning som parterna lägger fram och kan även beakta rekommendationerna från en målsägandebiträde eller andra experter.
Vanliga frågor i en vårdnadstvist är bland annat oenighet om var barnet ska bo, hur mycket tid varje förälder ska tillbringa med barnet och vilken förälder som ska ha beslutsbefogenheter för barnet. Dessutom kan frågor som flyttning, barnbidrag och föräldratidsscheman också bestridas.
Ja, en vårdnadstvist kan lösas utan att gå till domstol genom medling eller förhandling. Medling är en process där en neutral tredje part hjälper parterna att nå en överenskommelse, medan förhandling är en process där parterna kommunicerar direkt för att nå en överenskommelse.
Om en förälder inte följer domstolens beslut eller dom kan den andra föräldern begära att beslutet eller domen verkställs. Detta görs genom att lämna in ett separat ärende i tingsrätten. Den förälder som inleder verkställighetsprocessen kommer att vara ansvarig för att täcka de relaterade kostnaderna.
Förutom vårdnadstvister kan vår firma även hjälpa till med brottmål, egendomsdelning, delad vårdnad, arvsrätt, målsägandebiträde och alla aspekter av familjerätt.
Din väg genom vårdnadstvister i Stockholm
Vi har lång erfarenhet av såväl förhandlingar som rättegångar och vi vet vad som krävs för att ordna en hållbar lösning, oavsett om det sker genom en överenskommelse eller genom en dom.
Kontakta Advokatbyrån om du hamnat i en vårdnadstvist.